I två dagar har jag kört runt med min bil och hört mystiska ljud från bagaget men hela tiden glömt kolla vad som gömt sig där. Nu när jag kom hem från stallet så glömde jag inte. Förstå lyckoruset jag får erfara när jag inser att det är en oöppnad påse chips och en flaska Loka jordgubb/ananas som ligger där bak och kasar runt. Det enda negativa nu är bristen på energi att tugga chipsen. Jag överväger att på något sätt försöka inhalera dom istället. 

 

Egentligen så har jag inte brist på energi. Jag är bara jävligt bitter idag, eller snarare nu på kvällskvisten. Anledningen är patetisk, det inser till och med jag, men jag är bara människa. Jag hade beslutat mig för att min kära lilla häst skulle vila idag men ångrade mig och åkte ut och red. Insåg väldigt snart efter att jag suttit upp på henne att jag suger på att rida och allt gick piss. Det är svårt att förklara känslan men helt ärligt så vill jag inget annat än att slå till mig själv, gråta hejdlöst, sluta med allt som har med hästar att göra och aldrig mer åka till stallet. Japp, så dramatisk kan jag vara! 

 

Soffläge, chips och den fridfulla tanken på att all markduk och allt grus är på plats får trösta mig ikväll. Imorgon tar vi nya tag!

 

Puss!